Poker Source Online Pokerartiklar

Jag snackade med en stammis från klubben för ett tag sedan, då någonting slog mig. Hur man än ser på det så var de gamla
pokerhaken ett unikt samhälle även om jag är tveksam på att någon sociolog någonsin gjort någon djupare undersökning om
denna subkultur. Spelarna visste ett och annat om sina motståndare i det här sällskapet vilket ledde till flera
 speciella smeknamn.

På samma vis som de gamla gangstrarna hade smeknamn som "Lucky" och "Pretty Boy" hade alla i pokerklubbens sällskap
också något slags smeknamn. Man använde sällan efternamn, istället la man till någonting i början på förnamnet.
Man gjorde det för att hålla isär alla som hette Dave, John eller Pete och ofta genom att någon mindes en historia
om dem.

Kanske använde man inte efternamn eftersom det är lättare att minnas "Soldier Dave" eller "Draw-Dead Ned" än att
lära sig allas efternamn. Det finns några världskända spelare med smeknamn, till exempel Men "The Master" Ngyen,
Chris "Jesus" Ferguson eller Dave "Devilfish" Ulliot, Vilkas smeknamn är baserade på deras vanliga namn till skillnad
från hur det vanligtvis brukade vara på klubbarna.

Men varifrån kom alla smeknamnen från början? Alla hade någon form av beskrivande egenskaper, annars skulle de inte
funnits någon poäng med dem. Efter att än en gång dragit till minnes svunna tider upptäckte jag att alla spelarna verkade ha fått

sitt smeknamn på ett av fem sätt; Antingen fysiska karaktärsdrag, spelstil, yrke, hemstad eller genom någon slags rekvisita.


Fysiska karaktärsdrag


Det fanns ett antal killar som hette Larry, så "Gold-Tooth Larry" var tvungen att på något vis skiljas ifrån
"Electric Larry". "Beluga" och "Buffalo" var två smeknamn som inte var direkt finkänsliga men trots det verkade
ingen av dem ha något emot smeknamnen. "Chewy" fick sitt namn eftersom han en gång bestämde sig för att spela
i ett linne och han var så hårig att om det skulle funnits wookies i närheten skulle de varit avundsjuka!

"Pretty willy" var inte direkt någon skönhet men "Shaky Steve" skakade verkligen när han la sina chips till potten,
åtminstone när han hade en monsterhand vilket oftast avslöjade honom. "Flat-Nosed Barry" brukade vara boxare och
därför kanske inte den smartaste vid bordet. Som ni kan tänka er var "The Prince of Darkness" en väldigt trevlig
person som alltid lättade upp stämningen i spelet. Nu när jag tänker på det så tror jag faktiskt inte att jag visste
vad "Starsky's" riktiga namn var.


Spelstilar


"The Bomber" hade för vana att alltid spela i samma växel - den högsta. "Whiner Pete" hade ett ganska passande smeknamn
men å andra sidan tror jag aldrig att jag träffat en mer otursam människa.

Det fanns också en kille som kallades "Gentleman Pete" som var raka motsatsen från "Whiner Pete."

Vissa spelare fick sitt smeknamn på grund av deras favoritsvordom när de förlorade, "Cock-Ah-Roach"
var en av dem. Jag tror att varenda stad hade en "Fast Eddie" men killar som fick det smeknamnet var vanligtvis
riktigt grymma. "Yippy" brukade skrika "Ala Masa!" innan han plöjde in alla sina chips till potten.


Yrken


"Mark the Shark" var Fiskhandlare, "Linen Lenny" var i branschen som förser restaurangen och "Elevator Barry" lämnade
spelet mer än en gång för att rädda någon ur en hiss som stannat.

Om någon hade jobbat för samma företag i många år kunde han få ett smeknamn som "Safeway Sam" eller "Volker Vinny."
Det fanns alltid ett antal "Docs" så många fick ett mer detaljerat smeknamn, till exempel "English Doc" eller "Dick Doc"
vilket jag alltid tyckte var ett komiskt smeknamn.

Visserligen var "Grifter Grant" och "Quick-Change-Artist-Charlie" detaljerat men det var också några av de minst smickrande.
Andra yrkesinspirerade smeknamn kunde till exempel vara "Hairdresser Harry," "Auto body Rick," eller "Shoe Store John."

Taxi chaufförer var det vanligaste yrket ibland de som kallade klubben för hem, förmodligen eftersom de kunde komma o gå
precis som de ville. Ibland de kända taxichaufförerna fanns "Boris the Cab Driver" och "Jack the Hack." Några år senare gav
en kasinoarbetare "Road kill Ritchie" sitt smeknamn och det har följt med honom sen dess.


Hemstäder


Detta är förmodligen det lättaste sättet att kategorisera spelare. Det var aldrig något rasistiskt med smeknamn som
"Singapore Mike" eller "Iraqi Nick." Om en spelare hade fått sitt smeknamn efter en hel stad eller till och med en hel
stat så visste man att den spelaren kunde man räkna med.

Ifall någon gamling använde ett smeknamn som "Oklahoma Johnny Hale" så var det förmodligen bästa spelaren i hela staten.
Vissa spelare ville hålla sig anonyma och de använde till exempel "Mark X" eller "x12" (vilket jag tror var en del av
deras dealers registreringsnummer på bilen när de var i Vegas). Jag har säkert träffat tio "Frenchy's" på mina resor också.


Rekvisita

Vissa spelare passar inte riktigt in i någon av de övriga kategorierna men många av dem står ändå ut ifrån de andra på
något vis. Det finns till exempel "Umbrella Stan," "Jaguar James," och "Cinnamon Fred" (som måste har försökt sluta röka
i femton år eftersom han alltid suger på en kanelstång)

På andra sidan kunde "Slow Moe" suga i sig en cigarett på två bloss. Det fanns också en kille som kallades för
"Suitcase Gus" eftersom han aldrig brydde sig om att checka in på något hotell utan åkte direkt till klubben så fort
han slutade på oljeriggen. "Handcuff Harry" var aldrig polis så jag vill inte ens tänka på hur han fick det smeknamnet.

Hur som helst, det fanns även en grupp som inte hade smeknamn och på något konstigt sätt var de ändå väldigt omtyckta.
De killarna var bookmakers och alla kunde deras förnamn, kanske som något tecken på respekt. För en utomstående verkar
detta kanske konstigt men de männen var alfahanarna i pokerklubbarnas värld.

Där har ni det, En liten historia om smeknamn och hur de uppstod. Till sist vill jag berätta om en intervju med Eric Drache,
en känd professionell pokerspelare och pokerrums-arrangör. En reporter frågade honom vad han skulle göra om han någonsin
vann The World Series of Poker. Draches svar på detta var "Jag skulle betala några av mina skulder,"

Då frågade reportern vad han skulle göra med resten. Hans gravallvarliga svar var klassiskt "De blir nog tvungna att vänta."

Ceri "Poker Broker" Jones är panthandlare, pokerspelare och en entusiastisk skribent.